Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, för vad kan man säga när ens bästa vän oväntat går bort? Som dessutom skulle ha fyllt 23 år idag.
Nu har snart en vecka passerat sen jag i torsdagskväll fick beskedet att Aurélie hade gått bort. Det känns overkligt, som om det egentligen inte har hänt. Antagligen för att det tar längre tid än en vecka att ta in och smälta något sånt här men också för att i min vardag här i Helsingborg så märks det inte att hon är borta och då är det som om det aldrig har hänt. Eller det är det jag låtsats iallafall. Jag vet inte hur jag ska hantera det annars.